Som poesi. Fast på riktigt.
Jag är så dålig på planerat teve-tittande. Tänk så många smultron för själen jag missat.
Istället ramlar jag oftast på skräp. Önskar jag var som T som planerar och kryssar för i teve-bilagan.
Men ibland, som ikväll, har jag tur. Och för det billiga priset av lite sömn har jag sett Stranded,
en dokumentär om det Uruguanska rugbylaget som kraschade i Anderna 1972.
Annonser
2 comments